Skönt uppvaknande

Nu under sommaren sover jag alltid med öppet fönster för att inte vakna upp död, vilket har sina nackdelar. Det är nämligen så att världen är full av både idiotiska människor och djur.

Kl 03:30 vaknade jag av att någon sinnesslö individ gasade omkring på den lilla gatan utanför mitt fönster så att bilen vrålade och däcken skrek. Alltså, det var verkligen ett sinnessjukt åkande, fram och tillbaka, och det måste ha gått i en vansinnig fart. 

Nu är det för all del lämpligare att åka på det här viset kl 03:30 än mitt på dagen då de två förskolorna kryllar av barn, men det var ett ganska osoft sätt att vakna upp på. Förhoppningsvis körde vederbörande ner i Mälaren och oskadliggjorde sig själv under natten så att fanskapet slipper vara en fara för sig själv och andra i fortsättningen.

Nå, den här incidenten var tillräckligt irriterande, men tydligen tyckte varenda jävla fiskmås i Hägersten att det var alldeles för tyst, varpå de satte igång att kackla som aldrig förr. Alltså, jag har vaknat av måsarna många gånger den här sommaren och undrat om de för något slags krig där de hackar ihjäl varandra, men det här kacklet tog priset. Jag kan inte ens gissa hur många måsar som skrek.

Detta oljud pågick lyckligtvis inte särskilt länge, men så fort jag hade lagt mitt flintskalliga huvud till ro på dunkudden (dessvärre ej fylld av måsfjäder) så började katten spy. De som har hört en katt spy vet att det inte är något trevligt ljud, och jag insåg genast att det inte fanns något annat alternativ än att plocka bort spyan. Sa jag spyan? Spyorna menade jag, tre till antalet. 

Min katt Skräpet är ett mycket renligt djur, och om hon hittar någonting som luktar illa, t ex hennes egen spya, så sätter hon genast igång och börjar städa genom att dra sin lilla tass mot golvet med ett krafsljud som är oerhört irriterande när man ska sova. Katten förstår naturligtvis inte att golvet saknar sand eller annat för att täcka över lukten, så hon fortsätter att krafsa tills hon är färdig, vilket hon naturligtvis aldrig blir, varför lukten måste bort. 

Därför fanns det inget annat alternativ än att kliva upp och avlägsna spyorna omgående, eftersom jag var jätteintresserad av att fortsätta sova. Kladdig kattspya vars värme jag kände genom pappret var precis i linje med vad jag hade längtat mest efter den natten, så det var ju inte så dumt. Här vill jag passa på och påpeka att jag inte tycker att Skräpet var en idiot denna natt, utan endast måsdjuren.

Sen somnade jag.